Hon växte upp på säteriet Fluxerum i Karlstorps sn.
Vid giftermålet med Anders Årrhane erhöll hon säteriet Flenshult,
Karlstorps sn, (F9:CH47), som morgongåva. Makens bristande sinne för
ekonomi och trohet ledde till en uppslitande skilsmässa 1686 14/11 som
säkert bidrog till att A. blev en särdeles stridbar kvinna fruktad av många.
Hon gjorde sin egen dotter C. arvlös. Med säkert förstånd och envishet
räddade hon Locknevi säteri från att förskingras och utökade egendomarna
med Ugglekärrs säteri samt medverkade till att dottern Christina gifte om sig
med en frälseman efter det att hennes make försvunnit i krig. Samtliga
barn hade god ekonomi då hon avled.
Referenser:
(1) Utdrag ur
domböcker, Kalmar län, Tjust h:d. (i.a.)
(2) Personhistoriska
anteckningar av Sigurd Pira. Släkten Årrhane. (i.a.)
(3) J.A. Almquist
Frälsegodsen Flenshult s. 1191, Locknevi s. 1382,Ugglekärr s. 1612.
(i.a.)
Anm. (i.a.) i arkivet.
Se arkivet. -
Infofil tl60-252.txt. Vid giftermålet med Anders Årrhane erhöll
Agneta säteriet Flenshult, Karlstorps s:n (F9:CH47) som morgongåva.
Maken försnillade emellertid gåvan genom att ganska snart efter
giftermålet pantsätta gården så att säteriet vid äktenskapets
upplösning redan var sålt till en kusin Maria de la Grange.
Genom ett domsutslag tvingade Agneta Anders att överlämna arvegodset
Locknevi 1682 26/9 och som hon redan i hans livstid fick disponera
i en dom 1684 13/4. Före denna tidpunkt hade han börjat pantsätta
torp i Locknevi och år 1685 hade han pantsatt hela säteriet. Han
försökte även återta sitt löfte om morgongåvan. Då han dessutom varit
otrogen och fått plikta för lägersmål med en knektånka, tröttnade
Agneta och begärde skilsmässa, som trädde i kraft 1686. Hennes bror
Carl Leijonram inkom med en stor fordran på säteriet och täckte därmed
alla krav från A.Å. Vid den följande bodelningen 1688 erhöll hon
rätten till Locknevi. Hon fick därigenom fem torp under Locknevi och
längre fram även huvudgården efter 1690 vid mannens d”d.
Beträffande säteriet Ugglekärr och Karlstorps lillgård uppstod en
arvstvist mellan syskonen Leijonram vid deras mors död 1694. Hennes
syster Maria hade bott på och drivit säteriet och önskade därför ärva
egendomen. (Maria dog 1718 och hennes man Ragvald Billing 1722).
Agneta som aldrig frångick sina krav i denna segslitna tvist
protesterade 1704 mot varje försäljning som kunde vara till skada för
henne och fick sina anspråk godkända 1705 och erhöll äganderätten
till säteriet. Hennes döttrar fick sedermera ärva säteriet (1724).
Hon ingrep även för att hennes ofrälse dotter Christina, vars man
ansågs död, skulle få ett frälse äktenskap i det A. fick Johan
Silfwerbrand intresserad för att gifta sig med den 20 år äldre
Christina.
Ur bouppteckningen 24 mars 1740: Christina Orrhane.
sid 13 15. Ett testamente af wälborna fru Agneta Leijonram d. 8
octob. 1722. Till wälborne Hr Jonas Silfwerbrand för det han skulle
taga des ofrälse dotter Christina Orrhane till hustru, som
inprotocollerats är uti Östra Härads tingsdombok d. 18 octob. 1722;
Kyrkoherden Arreli; Fendriken Ulric Adolph Silfwerbrand.
Agneta blev med tiden en mycket stridbar kvinna som inte väjde för
svårigheter. Hennes barn hade all anledning att vara tacksamma för
allt vad hon räddade till dem.
|
