Han strävade för att få en ställning som officer (1) men tog
avsked efter två år. Han hade en labil karaktär och kunde inte försvara sin
ställning varken ekonomiskt eller inom familjen. Han skildes från makan 1686
14/11 och levde därefter några år i Östergötland.
Referenser:
(1) Biographica KrA, odaterad supplik 1673 till Krigskoll. av A. Årrh.
(2) Kalmar regementes personhistoria s. 121, utdrag i a.
(3) Elgenstierna, adelskalendern, släkten Årrhane.
(4) J.A. Almquist Frälsegods, del IV s. 1191, s. 1382.
(5) Tranåsposten Hembygdsnummer 21/9 1934 S. Pira Släkten Årrhan. (i.a.).
Anm. (i.a.) i arkivet.
Se arkivet. -
Infofil tor60-47.txt.Han strävade efter att få en ställning
inom det militära. Ur Biografica KrA, odaterad supplik
1673 till Krigskoll. av A. Årrhane.
"hursom min salig fader kornetten Gulbrandh Orrhane nu i det sista
polska kriget och kronans tjänst sitt liv tillsätta måste mig uti mina
späda år till allomstörtande avsaknad, och jag sedan alltsedan en rund
tid bortåt hållit mig till studierna, men såsom jag alltid varit
inklinerad til militien, såsom mest alla mina förfäder det gjort hava,
allt stadigt
uppvaktat under regementena där nere uti Småland, menandes
därigenom kunna vinna en verklig employ, och nu som jag har
förstått, det min svåger Jonas Leijonram [nr 235] fänrik under
Kalmar reg. och Lagerg‚ens komp. vore sinnad sin fortune under de
finska regementena att försöka för de ödesgodsens skull honom där
i orten äro tillfallna" så begärde han att "få succedera min
svåger, emedan översten av samma regemente mig till fänrik
åtskilliga gånger rekommenderat haver." - Genom resolution 1673 30/5
underrättades Årrhane, att ingen fänriksplats fanns ledig då
Leijonram "intet kunnat bli ackommoderad".Han blev emellertid
fänrik vid Kalmar reg. 1677 27/1, men tog avsked redan 1678!.
Han ärvde vid unga år säteriet Alarp och Rönnäs i Asby sn, E.
samt gården Hult. Genom mödernet ärvde han säterierna Flenshult och
Locknevi i Småland. Vid moderns andra giftermål lät hans farfader
för sin räkning börda Asby och även Hult. Då han själv gifte sig
utlöste han Flenshult i morgongåva till sin maka. Icke desto mindre
sålde han säteriet till familjen de la Grange. Han måste då som
ersättning ge henne Locknevi säteri 1682 26/9.
Om han hade varit skötsam för övrigt hade väl hans liv kunnat bli
lyckosamt. I äktenskapet föddes sex barn. Otrohet mot makan
förvärrade dock situationen. Han blev bl.a. skyldig att plikta 80
daler för ett lägersmål med en knektänka 1681. Det lär finnas en
udde i sjön Anen d.s.k. "Årrhanes udde" emedan den brottslige maken
flydde dit och uppehöll sig där, medan det värsta "ovädret" rasade
över hemmet. (Tranåspostens hembygdsnummer 1934 21/10 S.Pira)
Han började dessutom att pantsätta egendom på Locknevi, torpet
Skrikefall 1683 1/5.
Makan, Agneta krävde och fick disponera Locknevi redan under hans
livstid 1684 13/4. Hans penningbehov tycktes dock vara omättligt,
ty 1685 26/11 pantsatte han återstoden av godset till hennes svåger
Fredrik Leusner. dessutom ville han återta löftet om morgongåva.
Då tröt tålamodet på Agneta Leijonram, som begärde skilsmässa samma
år, 1686.
I en odaterad skrivelse till konungen, inkommen 1687 30/9, giver
A.Å. en öppenhjärtig bild av sitt söndertrasade äktenskap. Han
tillkännager bl.a. i skrivelsen "hurusom Göta Hovrätt haver, uppå
min före detta hustrus välborna fru Agneta Leijonrams ansökan,
citerat mig att komma henne till laga ansvar inför Kongl. rätten
nästkommande 7. oktober angående dispositionen utöver den morgongåva
jag henne givit, så huruväl det fast beklagligt är, att jag som en
människa nu mer än för sex år sedan månde mig genom lägersmål
försynda, för vilket jag så politca pliktat som ock ecclesiast,
min synd expierat, så haver dock min före detta hustru under bemälte
tid:1) levat med mig i säng och säte uti fyra år såsom ock2)
förliklig och förnöjd varit och icke någon kallsinnighet i så
många år över detta mitt förseende förrän nu för ett år sedan
förmärka låtit och oansett.3) hon härvid nogsamt icke allenast
hört och haft vetenskap och likväl sådant icke påtalat, utan4)
såsom äkta folk så efter lägersmålet som före älskat och ärat
varandra,5) beg†tt tillsammans Herrans h”gv„rdiga nattvard med
mera, som konsistorii protokoll utvisar och jag med skäl och vittne
bevisa vill"Skrivelsen lämnades utan avseende.Göta Hovrätt
åd”mde honom att, som kompensation för det försålda säteriet
Flenshult, till Agneta Leijonram avstå en annan hans mödernegård,
säteriet Locknev, Locknevi sn, Kalmar l„n.
Vid det följande boskiftet 1688 6/7 lät Agnetas bror inprotokollera
en stor fordran på Locknevi för vilken hon pantsattes fem av de
underlydande torpen.Det hållningslösa levnadssättet straffade sig
till sist.
Han ägde Saxemåla i Lönneberga sn som sätesg†rd. Även denna gård
pantsatte han och flyttade 1687 till Björkeryd i Kisa sn där han
slutade sina dagar.
(Referenser J.A Almquist del IV sid 652, 1191, 1382, Elgenstierna.)
|
Född omkring 1628.
Död i krig före 1659 i Polen.
Kornett.
