Under uppväxttiden deltog hon i sällskapslivet och är antecknad som
dopvittne
ett flertal gånger. Hon lärde känna Jonas Nilsson, sedermera Wessman.
Hon ville gifta sig med honom mot moderns vilja och förklarades arvlös
(2). Hon och blivande maken kämpade vidare och i Tjusts h:drätt där J.
instämts för lägersmål gav rätten utslaget att vigsel borde ske må (3).
Vigseln ägde rum tre månader senare den 2/9 (4). De förvisades till
Kulhult redan före första dotterns dop den 30/10 (5). J:s
föräldrar bodde på Kulhult. Vid sonen Gullbrands dop står de dock
antecknade som boende på Långvik (6). Där fick hon sin andra dotter
efter det att J. inkallats till Gardiet, en militärtjänst som han aldrig
återvände från (7). Åtta år senare gifte hon om sig med en frälseman
och återfick då sin arvsrätt. Hon fick rätten till Ugglekärr säteri och
löste in detta hemman (8) och (9). Där stannade hon nästan hela sitt
återstående liv. Hon avled antingen på Ugglekärr säteri eller Långvik
(10).
Referenser:
(1) Locknevi föd.bok C:24422 1/3 s. 18.
(2)
Tjust h:dsrätt 1710 20/10 s.358 (i.a.).
(3) Tjust h:drätt 1711
2/6, s. 360. (i.a).
(4) Locknevi C:24423 1/4 s. 8.
(5) Locknevi
C:24423 2/4 1711 s. 75.
(6) Locknevi C:24423 2/4 s. 85.
(7) Se J.
Wessman, ref. (2).
(8) Karlstorps husförh:slängd 1733 27272 1/3 s.
154.
(9) Almquist Säterier s. 1612 o.f.
Anm. i.a. i arkivet.
arkivet.
---------Se arkivet. -
Infofil tor60-48.txt.
Christina växte upp på Locknevi säteri. Hon deltog i sällskapslivet
och förekom ofta vid representationer såsom vid dop. Under åren 1691-
-1710 finner man flerfaldiga gånger "Wälb. Jungfru Christina Orrhane
på Locknevi" som dopvittne.Hon lärde antagligen känna en ung man,
son till klockaren i Locknevi, och uppmuntrade honom. Tycke uppstod
och de blev förälskade i varandra. Modern, Agneta, motsatte sig
parets önskan om giftermål, dock förgäves.
Ur Göta hovrätt, bouppteckning 24 mars 1740: Christina Orrhane.
Sid 12. "8. dom af den 1. januari 1711 angående madam Christina
Orrhanes arflösgifwande, af dess moder wälborna fru Agneta
Leijonram, för det hon trätt i ofrälse gifte, emot sin moders
vilja."
Christina förklarades arvlös nio månader innan vigseln ägde rum.
(Ur Locknevi vigsell„ngd 1711) står "vigdes drängen Jonas Nilsson
wid fröken Christina Orrhane 29 år den han belägrat".
Christina gifte sig 2/9 men blev nog portförbjuden på säteriets
huvudgård ty hon bosatte sig antagligen på torpet Kulhult, och där
föddes dottern.
Någon form av förlikning bör dock senare ha skett ty kyrkoherden
Arrenander skrev en inlaga till domkapitlet i Link”ping 1711 8/6:
"Elliest är min ödmjukaste föfrågan ---- Ionas Nilsson har afvlat
ett barn med Christina Orrhane af adell, och dess moder Agneta
Leijonrahm har ther igenom warit förtörnat, och the sedermera vid
Häradztinget fått lov att wijgas ---- om icke the innan wigningen
böre bedja henne om förlijkning, på det at dem mä önskas wesignelse
till sitt förehavande".Någon form av förlikning bör senare ha
skett ty sonen Gullbrand föddes på Långvik 1714 och enligt Kalmar läns
mantalslängd 1716:
"På Långwyk, bonden Jonas Nilsson 1/8 med hustru".
Inga barn omnämndes där. Hon fick ytterligare ett barn, dotter
Eva Maria, född 1716. Äktenskapet b”r ha varit mycket
lyckligt men en ödesdiger händelse inträffade 1716 d† maken
inkallades till gardiet. Maken återvände aldrig från militärtjänsten
och uti kyrkoherde Anders Sällroths skrivelse till domkapitlet i
Linköping 1724 4/1 kallas Christina Årrhane "Enkia".
Hennes moder hade dock planer för framtiden. För att övertala den
något motsträvige frälsemannen Silfwerbrand skrev hon ett testamente.
Ur ovanstående bouppteckning återfinnes på sidan 13 15.
"Ett testamente af wälborna fru Agneta Leijonram d. 8 octob. 1722.
Till wälborne hr Jonas Silfwerbrand för det han skulle taga des
ofrälse dotter Christina Orrhane till hustru, som inprotocollerats
är uti Östra H„rads tingsdombok d. 18. octob. 1722;
Kyrkioherden Arreli; Fendriken Ulric Adolph Silfwerbrand."
Detta var förmodligen en av de sista åtgärderna den outtröttliga
Agneta Leijonram vidtog, ty hon avled 1724. Några månader efter det
modern avlidit gifte sig C. med Jonas Silfwerbrand.
C. återfick i och med giftermålet sin arvsrätt och blev ej lottlös.
Hon ärvde 1/4 av Locknevi säteri samt frälsehemmanet Ugglekärr och
ytterligare hemman i närheten. I likhet med sin syster Anna
Chatarina sålde hon sin del av säteriet till Joakim von Steglings
måg, Staffan Klingspor. I gengäld begärde hon att få bo på Långvik
under sin livstid.
Dock flyttade hon senast 1728 till Ugglek„rr. (Karlstorps sn, 27272
1/3 sid 20, 2/3 sid 154, husf.) Hon utlöste sin syster från detta
säteri. Enligt bouppteckningen nämnd ovan står på sid 12:
"1. Ett Kiöpebref af wählborna fru Anna Catharina Orrhane till
wählb. hr Silfwerbrand, d. 1.Aug 1732.
2. och därpå laga fasta, på Ugglek„rr d. 14 octob. 1734
innehållandes 437 rd."
Maken levde kvar på Ugglekärr till sin död. Barnen ärvde enl.
bouppteckningen ovansid 11. För övrigt har Wähl uti sahl. fruens
livstid 1 1/2 hemman frälse, Skin Skiälla (?) 1 hemman, och Ekagård
1/2 (?) funnits, (?) uti sahl. fruens lifstid till sina barn,
blifwit givna, såsom sitt fulla möderne, som äfwen också
Documenterna anleda ? skola.
Hon var 42 år då hon gifte sig med J.S. Paret fick inga barn, vilket
medförde att C:s. barn i första äktenskapet ärvde henne.
Christina Årrhanes minne fortlever ännu i Locknevi såsom sägen.
"Hennes make begav sig ut i krig och dröjde sig kvar där. Därför tog
hon förvaltaren till sin älskare". Christina blev verkligen älskad av
folket i Locknevi socken.
|